Känslor med stort K

Det har gått tre månader snart, tre månader som varit som en berg och dalbana. Det nya möter det gamla kan man sammanfatta kort. Vissa dagar har jag varit glad som en sol och vissa dagar har jag inte haft något framtidshopp alls. Jag är ärlig. Det behöver man inte vara. Men när dom ärliga känslorna kommer fram får man ett perspektiv på tillvaron. Att gömma sig för sitt eget liv leder bara till mer grubbel och rot. När man orkar ta striden mot motbjudande känslor och sånt som är utmanande kommer livet bli lättare. Så är det iallafall för mig. 

En av mina kompisar skriver väldigt bra inlägg på sin blogg som jag skulle vilja ge en eloge till. För den personen vet vad den pratar om och vågar möta sin egen rädsla. Jag behöver inte nämna något namn. Du vet vem du är. Jag är stolt över dig!